Jimmy Rydén, 47, hörde en hög smäll när en bil körde in i skolväggen.
Inuti satt Leif Nordin, 65 – livlös.
Ett stålrör blev räddningen
Själv minns Leif ingenting från den första tiden efter sitt hjärtstopp.
– Jag minns att jag kom in i rondellen, men sedan är det helt svart i fyra dagar i princip. Det är helt borta för mig, säger han.
– Det här bara kom som en blixt från klar himmel. Jag kände ju inget, jag hade inte ont, jag kände ingen förvarning eller någonting.
Vid 14-tiden den 28 augusti förra året skulle han köra sin dotter Mona från hemmet i Bollstabruk till ett möte i Kramfors bara en mil bort.
”Bil som studsade”
Leif minns att han kom till rondellen i Kramfors. Men han minns inte att han släppte av Mona. Inte heller att han fortsatte att köra – och kraschade rätt in i den gula tegelväggen på Ådalsskolan.
Samtidigt kom Jimmy ut från en livsmedelsaffär och fortsatte mot skolan med sina tvillingdöttrar i barnvagnen.
– Det smällde till bakom mig, något fruktansvärt. När jag vände mig snabbt såg jag en bil som började studsa från parkeringen upp på vägen och vidare över rondellen – och så rakt ner mot skolan där han kanade in i väggen, säger han.
Han trodde först att det var någon som hade kört rattfull, men ändrade sig snabbt.
– Det kom en kvinna från parkeringen och skrek: ”Det är min pappa! Han har hjärtfel”. Hon var jätteskärrad och ställde sig och slog på bilen.
Fick hål på fönstret
Jimmy lämnade utan att tänka över barnvagnen till en kvinna som stod i närheten. Han sprang fram till bilen, men dörrarna var låsta.
– Sedan upptäckte jag att han kört ner vägstolpar och då tog jag upp en sådan för att slå med den.
Han fick hjälp av en kille som kom utspringande från skolan. De provade alla rutor och lyckades till slut få hål på ett av fönstren så att de kunde öppna förardörren.
Då satt Leif livlös i sätet och hans läppar var blå, enligt Jimmy. Men han lyckades få ut Leif från bilen och började utföra HLR.
– Jag hade gått en kurs ett halvår tidigare, så jag visste exakt hur jag skulle göra. Det var full fart, jag pumpade allt jag kunde. Det kändes som att jag höll på i 20 minuter, fast det kanske bara hade gått fem. Efter några minuter fick jag liv i honom – lagom till att hela gänget kom: ambulans, brandkår och polis, säger Jimmy.
Gick i pension
Leif fördes till Sundsvalls sjukhus där han tvingades stanna i nästan två veckor. Där fick han också en pacemaker med hjärtstartare inopererad.
Tiden innan hjärtstoppet jobbade Leif dubbelt: dels som kock för kommunen, dels i skogen med att köra timmer. Kroppen hade tagit stryk redan innan, för ett decennium sedan hade han en hjärtattack.
– Den där dagen hade jag stressat mycket, ända från morgonen. Så det var ju självförvållat.
I dag är det slutjobbat för Leif. Efter hjärtstoppet pensionerade han sig.
– Nu går jag bara upp på morgonen och filosoferar. Sen lagar jag mat till frugan på eftermiddagen och pysslar på lite. Hämtar och passar barnbarn på skolan några eftermiddagar i veckan.
I onsdags kunde Leif krama om sin livräddare Jimmy för första gången sedan hjärtstoppet. Leendet var brett och hjärtligt.
– Han har gjort världens insats. Jag har svårt att tacka folk, men jag är jävligt tacksam. Det är fantastiskt, jag är bara överlycklig, säger Leif.
– Jag var också överlycklig när jag fick liv i Leif. Det var en fantastisk känsla och det är det enda som betyder något, säger Jimmy.